Fallstudie: SENAI

Mikrolärande inom yrkesutbildning

Whyhoy

2026

7 min read

Mikrolärande kännetecknas av korta, fokuserade lärandemoment som vanligtvis varar 5 till 10 minuter. Metoden betonar kompetensutveckling genom riktad leverans av innehåll som minskar den kognitiva belastningen och ökar engagemanget med hjälp av multimediaverktyg som korta videor, quiz och interaktiva element (Majumdar, 2024).

Denna metod har visat betydande fördelar inom yrkesutbildning och teknisk utbildning (TVET), inklusive förbättrad kunskapsretention med upp till 20 % och bättre prestation i arbetet jämfört med konventionella utbildningsformat (Auf et al., 2024). Inom yrkesutbildning stödjer mikrolärande ”just-in-time”-lärande integrerat med praktiskt arbete, vilket leder till högre motivation och bättre överföring av färdigheter (Yusoff et al., 2024).

Denna fallstudie undersöker mikrolärandets potential vid Serviço Nacional de Aprendizagem Industrial (SENAI), Brasiliens ledande nätverk för yrkesutbildning inom industrisektorn.

Översikt av SENAI

SENAI grundades den 22 januari 1942 och etablerades som en privat institution med nationell räckvidd. Den finansieras genom bidrag från industriarbetsgivare för att tillhandahålla yrkesutbildning anpassad till Brasiliens industriella behov (SENAI, 2022). SENAI drivs under Brasiliens industriförbund (CNI) och har som uppdrag att främja professionell utbildning, teknisk innovation och industriell konkurrenskraft.

Omfattning: Levererar över 1 800 kurser inom 28 industriella områden, inklusive mekanik, elektronik och automation.
Nätverk: Mer än 500 operativa enheter över hela landet.
Studenter: Cirka 3 miljoner studenter årligen, främst unga vuxna och arbetare.
Global position: Bidrar till Brasiliens tillverkningssektor, vilket placerar landet bland världens tio främsta tillverkare (AMFG, 2025).

Potentiella tillämpningar av mikrolärande vid SENAI

Mikrolärandets anpassningsbara och modulära format kompletterar SENAI:s lärlingsmodell, där teoretisk och praktisk utbildning möts. Forskning visar att det kan förbättra kompetensvinster med upp till 25–30 % genom arbetsintegrerade moduler (Auf et al., 2024).

Processer

SENAI:s processer kan optimeras genom snabb distribution av mikrolärande:

Onboarding för lärlingar: Moduler på 3–5 minuter om programnavigering, säkerhetsstandarder och digitala verktyg kan minska avhopp i tidiga skeden.
Fortbildning för instruktörer: För SENAI:s över 20 000 handledare kan utbildning skifta från långa sessioner till mikro-enheter om innovativ pedagogik, vilket ökar tilltron till den egna förmågan med 40 % (Yusoff et al., 2024).
Regelefterlevnad (Compliance): Kvartalsvisa moduler om arbetsrättsliga uppdateringar (t.ex. lönekartläggning och rättigheter för gig-arbetare) minimerar risker för felaktig efterlevnad.

Ämnesområden

SENAI:s praktiska läroplan drar nytta av mikrolärandets precision:

Tekniska ämnen: Inom mekanik och automation kan mikro-moduler fungera som ”skill boosters” för maskinunderhåll för att motverka att kunskap glöms bort.
Hållbar energi och IT: Offline-tillgängliga mikro-lektioner om förnybar teknik kan överbrygga klyftor mellan stad och landsbygd.
Mjuka färdigheter: Entreprenörskap och kommunikation visar 22 % förbättring i inlärning via mikrolärande (Silva et al., 2025).

Yrkesroller

Mikrolärande kan lyfta yrkesroller vid SENAI genom att prioritera praktisk överföring:

Instruktörer: Tillgång till mikro-lektioner om inkluderande metoder eller VR-verktyg.
Administrativ personal: Fokus på dataskydd (GDPR-motsvarigheter) och ekonomisk regelefterlevnad.
Lärlingar: Rollspecifika mikro-moduler om säkerhetspolicyer inom tillverkning eller miljöregler inom energi påskyndar inlärningen med 35 % (Klusmeyer & Billert, 2022).

Slutsats

Mikrolärande erbjuder transformativa möjligheter för SENAI och liknande institutioner genom att förfina processer som onboarding, berika tekniska ämnen och stärka yrkesroller från instruktörer till lärlingar. Genom att utnyttja evidensbaserade vinster i retention och regelefterlevnad kan SENAI möta utmaningar som arbetslöshet och arbetsmarknadsreformer, och därmed befästa sin roll i Brasiliens industriella framtid.

Referenser

AMFG (2025) 'How education gets Brazil into the top 10 manufacturers', AMFG, 29 August.
Auf, M. et al. (2024) 'Concurrent Vocational Education Through Microlearning Environments', International Journal for Research in Vocational Education and Training, 11(2), pp. 185–207.
Klusmeyer, P. and Billert, O. (2022) 'Vocational Training With Microlearning', IEEE Transactions on Learning Technologies, 15(4), pp. 519–532.
OECD (2021) 'Improving skills to harness the benefits of a more open economy in Brazil', OECD Publishing.
Silva, A. et al. (2025) 'The Impact of Soft Skills Training on the Employability of Brazilian Youth', ResearchGate, 7 August.
Yusoff, W.F.W. et al. (2024) 'Improving micro learning competencies for vocational teachers in Malaysia', Advances in Social Science, Education and Humanities Research, 830, pp. 1–7.